Vill du prenumerera på våra trendspaningar?

Maila då ditt namn, företag och din mailadress
till Anders Lindén.

Hög tid att bjuda in näringslivet!

Jag minns med nostalgi när jag nu för exakt 12 år sedan startade min bana på Tango. Redan några år tidigare verkade jag för extern finansiering och samarbeten på en anrik kulturhögborg i vår huvudstad. På den tiden samlades kollegor från en handfull liknande verksamheter i ett nätverk, var och en ensam i respektive organisation om de angelägna frågorna om näringslivssamarbeten. Då denna typ av funktion knappast hörde till kärnverksamheten hos någon av oss, var det avgörande att tillsammans få stöta och blöta hur vi bäst skulle gå till väga.

Idag finns det nätverket inte kvar, och – döm, om min förvåning – knappt ens arbetet med näringslivsrelationer på organisationerna. När kompetensen försvinner utan att ersättas är det svårt att få till stånd varaktiga samarbeten. Och när detta sker i flera verksamheter, finns en risk att det visar på en oroväckande trend i tiden.

Det här, vill jag påstå, är inget mindre än ett hot mot vårt samhälle. Konsekvensen blir potentiellt lägre externa intäkter än tidigare till kulturen, och till slut även en fara för demokratiska värden. Utvecklingen bekräftas dessvärre av IRMs årliga mätningar av vad företag investerar sina pengar i; samarbeten med kulturen har under de senaste åren backat till förmån för de inom idrott och sociala frågor. Samtidigt har behovet för kulturen förmodligen aldrig varit så stort. Vi läser dagligen om neddragna budgetar och ökade kostnader. Det talas om risk för utarmning, på vissa håll redan en realitet.

Det vore därför mer än välkommet att kulturorganisationer i högre grad involverar aktörer utifrån i sina diskussioner kring läget, och skyndsamt agerar för alternativa lösningar. Hur kan vi hjälpas åt? För frågan angår oss alla; vårt samhälle och vi invånare behöver det breda utbudet av såväl klassisk som nyare kultur, det viktiga innehållet, förståelsen för vår historia, för samtiden och vår framtid. Idag kanske mer än någonsin.

Våga prova fler samarbeten!

Samarbeten kan inte ersätta anslag, men att samarbeta med näringslivet skulle innebära att bredda basen av intressenter. Det ligger i linje med såväl politikernas ambition, som målgruppernas – besökarnas, användarnas, publikens – förväntningar. Rätt samarbete kan hjälpa varumärken ur näringslivet att lyckas i sin ambition att leverera lösningar på samhällsutmaningar, vad målgrupperna behöver och vill ha – samtidigt som kulturorganisationen kan öka sina intäkter och nå ut bredare.

Och poängen är förstås att samarbeten och extern finansiering leder till mer verksamhet för fler människor. “Mer för fler”, genom samarbeten mellan starka varumärken. Som t ex GöteborgsOperan och Volvo som gemensamt ger kulturupplevelser på nya arenor och oväntade sätt till invånarna i regionen. Eller det spännande musikkoncept som Tim Bergling Foundation och OBOS just inleder i kölvattnet av diskussionen om neddragna resurser för landets musikskolor.

Jag vill ogärna låta alarmistisk, men det handlar nu alltså om att se om sitt eget bo – och häri ingår de egna medarbetarna, de många besökarna, engagerade fans, alla vi som berörs eftersom kulturen tillhör oss alla. Utan att göra anspråk på hela lösningen, och med största respekt för de många övriga komplexa processer som var museichef, VD eller generalsekreterare har att hantera, handlar det om att rusta sig för att på goda grunder kunna överväga att introducera ytterligare finansieringssätt.

Broschyren ”När krisen eller kriget kommer” har skickats ut till alla svenska hushåll. På liknande sätt vill jag nu ge en checklista till landets många kulturinstitutioner och -verksamheter som verkar nationellt och lokalt för vårt gemensamma kulturarv. För om du ska arbeta med extern finansiering, och specifikt företagssamarbeten, gäller det att du är förberedd och påläst, att du omger dig med rätt kompetens, som dessutom ges mandat att agera. Ska det göras, ska det göras bra!

 Några korta tips för din verksamhets beredskap:

1. Organisation & kompetens. Högsta chefen måste vara drivande, hela organisation med på tåget. Utse rätt kompetens för uppgiften; förståelse för näringslivet väger tungt! Avsätt tid till försäljning och underhåll av partners. Alla berörs internt av ”leveransen” – din roll som internkonsult säkrar medvind.

2. Definiera området. Vad vill vi att våra samarbeten ska bidra med till oss? Intäkter förmodligen. Men kanske även att nå ut bredare, kompetensöverföring, utvecklingsprojekt, förbättringar för målgrupperna? Definiera syftet tydligt, skriv ut och sätt upp det på väggen rakt framför din näsa.

3. Vårt eget innehåll. Vad har vi som är viktigt OCH som kan tillgodose näringslivets behov? Inventera möjliga motprestationer intressanta för dagens företag– ett gediget och kreativt arbete. Genomför en objektiv värdering av materiella/immateriella värden. Jämför med marknadspriser – det är lätt att underprisa sig. Ta extern hjälp om du behöver.

4. Sälj / Bearbeta rätt marknad. Läs på inför varje kontakt/möte/förslag. One size does not fit all! Paketera ditt förslag, anpassat efter respektive bransch/företag. Välj ut och anpassa det innehåll du bedömer är relevant från ditt generösa ”smörgåsbord” av motprestationer. Lyssna till partnerns önskemål och behov!

5. Avtalsfasen. Skriv alltid avtal. Vad vill vi uppnå tillsammans? Utöver det juridiska, glöm inte att ange gemensamma målsättningar, och specificera innehållet noggrant. Din kontaktperson kan byta jobb och någon annan behöver då kunna ta vid.

6. Underhåll relationen. Både befintliga och potentiella partners. Följ upp. Utvärdera. Inspirera.
Hur kan vi åstadkomma mesta möjliga nytta för samtliga inblandade? Det sistnämnda gäller inte minst våra gemensamma målgrupper!

Samarbeten gör skillnad

Min erfarenhet är att samarbeten av det slag vi beskriver här gör stor skillnad, inte endast i kassakistan utan också för vad din verksamhet kan tillföra era målgrupper. Tillsammans med Swedbank kan Ekonomiska Museet bjuda in fler skolungdomar och prata än mer och mustigare om vardagsekonomi (något som unga idag efterfrågar i allt större grad), som ett exempel. Var därför noggrann med att notera ALLT som ditt samarbete leder till utöver rena pengar. Är ni en organisation med målsättning att nå ut regionalt, notera då på vilket sätt samarbetet med företag X har hjälpt er med just detta. Se till att det syns i årsredovisningen och att det redovisas för ledningsgrupp och styrelse.

I min önskedröm ser jag ett exportföretag med en stor och spridd personalstab, som Ericsson, samarbeta med Världskulturmuseerna i ett gemensamt krafttag för demokratiska värden. Eller ett företag som GodEl samarbeta med Universeum och deras besökande ungdomar för att levandegöra aktuella hållbarhetsfrågor. Eller ett Mojang som tillsammans med Läsrörelsen verkar på nya sätt för att öka läsintresset bland yngre, kanske även globalt. Eller…

Visst pratar jag i egen sak, men det är ju för att detta är angeläget för oss alla. Det är en uppriktig önskan om att vi ska göra bättre, och en uppmaning till fler verksamheter att beakta alternativen i tider av ekonomisk osäkerhet – vad skulle näringslivssamarbeten kunna innebära för er? Vilken typ av samarbeten vill målgrupperna ha? Kan vi vända trenden? För vem vill och kan leva i ett samhälle utan en bred palett av kultur? Det minsta jag förväntar mig är att våra kulturorganisationer överväger en lika bred palett av möjligheter att rusta sig för framtidens utmaningar.

Om inte nu, så när?

 

Mirelle Andreasson

mirelle@tangobrandalliance.se