Maila då ditt namn, företag och din mailadress
till Anders Lindén.

Måndagen denna vecka var en stor dag för svenska företag. Kanske lade de flesta inte märke till det, men då presenterades nämligen den statliga utredning som under drygt ett år arbetat med ett förslag om förbättrad avdragsrätt för företagens sponsring. Eller som det kan sägas – ”alla insatser som svenska företag gör inom ideellt föreningsliv, som samhällsnytta, och för ett mer levande fritidsutbud”. Under decennier har Skatteverkets grundinställning varit att dessa investeringar har setts som gåvor, vilket försvårat för företag att få dem som avdragsgilla kostnader. Nu föreslås att synen på insatserna lättas upp väsentligt och att företagens egna bedömning av varför man gör en insats ska väga tyngst.

I december 2024 presenterades en statlig utredning om ökad möjlighet för avdragsrätt för gåvor från företag. Detta gällde dock bara om gåvorna gavs till forskning/utbildning, eller samhällsnyttiga organisationer som Röda Korset, Rädda Barnen, Cancerfonden etc. En följd av detta var att ytterligare två utredningar sjösattes. Den ena behandlar kompletterande finansiering även för kulturområdet eftersom detta halkade utanför den första delen. Där tas även höjd för att utreda andra former än gåvor, t ex matchingssystem via staten. Resultatet av denna utredning ska presenteras i maj 2026.

Den andra utredningen fick uppdraget att utreda avdragsrätten kring sponsring då detta upptäcktes vara ett närliggande problem. Detta utredningsuppdrag presenterades alltså nu i måndags den 19 januari och visade på ett antal positiva tecken som verkligen öppnar upp för större investeringar inom området. Vi ger er en liten översikt nedan, men den som vill grotta in sig ordentligt hittar hela utredningen SOU 2026:5 här.

Huvuddragen i utredningen är positiva

Allra först ska sägas att det huvudsakliga förslaget från utredningen är mycket lovande för sponsring i stort. För hela branschen, men som sagt även för civilsamhället som kommer gynnas av ett starkare engagemang från företagen. Utredningen konstaterar att dagens skattemässiga synsätt på sponsring faktiskt är förlegat och att en ny världsbild råder avseende varumärken, hållbarhetsfrågor, employer branding, internationell konkurrens med mera. I utredningens förslag finns positiva saker som:

• En mer öppen bild av hur dagens företag arbetar för att stärka sitt varumärke. Exponering har tidigare varit en tung post när Skatteverket ska bedöma sponsringens avdragsrätt. Nu öppnas det upp betydligt mer för att associationsmöjligheter till en samarbetspartner också betingar ett stort värde. Man visar en förståelse för dagens företagsklimat med skrivningar som t ex ”Ett starkt varumärke är en av företagens viktigaste tillgångar och av stor betydelse för lönsamheten och den långsiktiga konkurrensförmågan”. Ett synsätt vi verkligen inte varit bortskämda med tidigare från Skatteverket.

• Man använder begreppet att ”företagen vill stärka sitt anseende” men lyfter att detta också innefattar saker som att attrahera kunder såväl som arbetskraft och kapital, hållbarhetshänsyn, samt för företaget avgörande relationer med sina intressenter. Därmed pekar man på att företag kan vilja göra insatser som kanske inte ger omedelbar effekt i form av försäljning eller dylikt. Utan att förståelse ska finnas för ett betydligt mer långsiktigt perspektiv med deras insatser.

• Ett minskat fokus på en värdering ”krona-för krona” där många säljande parter nu varit tvungna att skapa aktiviteter för att exakt väga upp sponsorns investering. Det här har ibland kostat mer än det smakat då säljaren dragit på sig onödiga kostnader för att uppfylla detta. Här tror vi dock inte säljarna ska förvänta sig alltför stor givmildhet och ”gåvor” från näringslivet – fortfarande kommer sponsorer att vilja ha rimliga motprestationer. Men bedömningen av pris kontra effekt kommer att kunna göras mer på om företaget själva tycker det är en rimlig investering över tid – inte att de får aktiviteterna x, y och z som exakt balanserar sponsorsumman.

• Fler aktörer kommer att kunna locka sponsorer. I dagsläget missgynnas aktiviteter inom kulturområdet, viss idrott (t ex dam, barn & unga, parasport), samt samhällsnyttiga organisationer vilka t ex verkar mot mobbning, för bättre mental hälsa, för inkludering och gemenskap osv. Detta eftersom de haft svårare att visa upp starka exponeringsvärden eller en stor publik. Eftersom alla dessa faktiskt gör en stor samhällsnytta, kan företagens intresse för samarbete ändå vara stort. Enligt utredningsförslaget ska samarbeten tillsammans med organisationer som ovan, syftande till att stärka företagets varumärke, kunna ses som rimliga ”kostnader för intäkternas förvärvärvande” (vilket är den juridiska beskrivningen för om en kostnad ska ses som avdragsgill).

• Positivt att ingen beloppsgräns föreslås. Utredningen om gåvor slutade i ett tak på 800,000 kr per år, vilket Riksdagen beslutade om i höstas och denna nya lag nu gäller sedan årsskiftet 25/26. Men eftersom denna summa endast gäller per ”skatteindivid” så brinner den ju snabbt upp bara för ett par julgåvor som ett börsföretag lämnar t ex till Röda Korset och Mattecentrum. Här kommer alltså utredningens förslag att gynna sponsorsamarbeten (utan maxtak) med samhällsnyttiga organisationer framför rena företagsgåvor!

Går utredningens förslag igenom så ser vi stora möjligheter för en allt bredare samverkan mellan näringsliv och samhällsnyttiga organisationer. Men inte utifrån att organisationerna ”behöver pengar”, utan mer ifrån perspektivet att detta är det rätta att göra. Hur närsamhället mår, vilket stöd företagets anställda får, hur vi gemensamt kan förbättra vår vardag osv, kommer att kunna ses som affärs- och verksamhetsviktiga aktiviteter för företagen och därmed prioriteras på ett annat sätt än idag.

Finns det någon baksida på myntet?

I stort är som sagt förslaget mycket positivt och ett stort steg framåt för sponsringsområdet. Men i utredningen biläggs också några reservationer från skatteexperter och jurister som medverkat i utredningens expertgrupp (från Svenskt Näringsliv, Företagarna, EY och Riksidrottsförbundet). Dessa är inte avgörande, men saker bör tydliggöras inför ett kommande lagförslag. Bland dem märks t ex:

• Ett otydligt resonemang kring begreppet ”affärsmässigt motiverad” för att en kostnad ska ses som avdragsgill. Det är avsikten/syftet med en sponsringsinsats som ska ses som affärsmässig, inte den exakta kostnaden. De kostnader ett företag tar på sig för sponsring ska grundläggande alltid ses som motiverade – ingen överprövning ska ske för detta.

• Det nämns att ett samarbete måste ha ”förmedlats utåt”, viket känns som en kvarvarande rest från dagsläget där företag måste bevisa att de använt sina sponsringsrättigheter för att dessa ska kunna värderas. Här bör det vara företaget själva som får avgöra hur mycket man vill skylta med sitt engagemang och vilka kanaler man vill använda. Man kanske inte söker publik exponering utan vill att t ex enbart personalen, eller utvalda investerare, är de som ska märka samarbetet.

• En övertolkning av personliga intressen kan också skönjas. Även om en företagsägare i Gävle faktiskt håller på Brynäs så måste ett sponsorsamarbete med dem kunna ses ur ett företagsperspektiv och att dessa båda intressen kan överlappa varandra utan att det personliga är grunden till beslutet. Särskild problematik bedöms kunna uppkomma här för mindre företag.

Vad händer nu?

Det som nu presenterats är alltså ”bara” utredningens förslag. Detta ska ut på en remissrunda under våren till tillbörliga organisationer och instanser. Efter detta bereds ett nytt lagförslag av Regeringen, vilket Riksdagen sedan tar ett beslut om. Troligen hinner detta inte genomföras under våren och ett riksdagsbeslut kommer därför antagligen att tas efter det val som stundar i september. Skulle en omfördelning av mandaten då ske, så är det ju inte säkert att en ny regering står helt bakom samma förslag. Förhoppningsvis är insikten dock bredare än rent partipolitisk eftersom detta skulle vara fördelaktigt för flera parter. Naturligtvis för näringslivet, men kanske framför allt för stat och kommun då mer medel kan flyta in till civilsamhället utan att staten direkt behöver bidra. Går allt då i lås kan vi vänta oss en lagändring den 1 januari 2027 som kommer att gälla från taxeringsåret 2027. Vi ser fram mot det datumet med stora förhoppningar och firar samtidigt idag utredningens framlagda förslag lite försiktigt.

Anders Lindén

anders@tangobrandalliance.se