Maila då ditt namn, företag och din mailadress
till Anders Lindén.

I förra veckan hörde och läste vi om hur unga människor bryr sig mindre om klimatet och politik än för bara några år sedan. Beskedet kom i media samma dag som Ungdomsbarometern släppte sin årliga rapport som tar tempen på attityder, beteenden, vanor, åsikter och tankar hos svenska 15-24-åringar. Detta i ett läge då världen präglas av kriser, ekonomin är ansträngd och anställningsklimatet tufft.

När Ungdomsbarometern fysiskt presenterade sin Generationsrapport 2024 kunde vi lyssnare förstå att bilden var något mer nyanserad. När de unga i studien tvingas välja endast EN fråga, så ligger ”Miljö- och klimatfrågor” fortfarande i topp. Men för den som växer upp idag har de senaste årens många kritiska händelser och kriser präglat en relativt stor del av deras tid på jorden; deras förmodligen mest formativa år. Jag talar naturligtvis om pandemin, kriget, terrordåd, det ekonomiska läget och inte minst klimatfrågan. Det här har lett till en ökad oro i samhället i stort och ger utslag även på individnivå och i rapporten.

När omvärlden skakar runt omkring en, är det rimligen svårt att fokusera på saker som tidigare kommit högst på dagordningen. Jämställdhet är exempel på en fråga som ramlat ned på viktighetsskalan. Inte nödvändigtvis för att den inte anses angelägen, men för att de som svarar idag omges av så MÅNGA viktiga frågor, där vissa har ännu högre prioritet: ”Man vill fortfarande att det ska vara mer jämställt. Men klart att om det blir mer jämställt så blir det mindre fokus på den frågan. Då kan man fokusera på andra saker. Eller så behöver man fokusera mer på till exempel sjukvård och då blir det mindre fokus på jämställdhet. Man tar alltid de största problemen först. Man kan inte börja med småproblemen liksom.” – Tjej, 19 år (Från ”Generationsrapport 2024”).

 Unga tycks just nu vända sig inåt och skydda sig själva genom att fokusera på de frågor som rör en själv, istället för de stora världs- och samhällsfrågorna. För att kunna minska otryggheten börjar man bry sig mer om saker man själv kan påverka. Unga tillbringar idag till exempel gärna tiden hemma med sin familj, sina husdjur och gillar att umgås med vänner (online eller fysiskt). Den egna ekonomin är högintressant och vi ser en viss återkomst av materialismen, där mikrotrender som ”CEO aesthetic” och ”Grisch” nämns. Utseendefixering, hälsofokus och livsnjutande tyder också på att här-och-nu prioriteras; något du själv kan kontrollera och som skiftar fokus från samhällets höga krav och en orolig omvärld.

Varför är det här viktigt att tänka på? Ja, de som omfattas i Ungdomsbarometern är förstås de individer som till stor del formar samhället just nu. Det är morgondagens (ibland dagens) beslutsfattare, de är konsumenterna, de som redan idag till stor del har påverkan på familjens inköp och val, de är allas våra (framtida) kollegor. Du som arbetar med varumärken och samarbeten behöver därför ha koll framåt på vad dina målgrupper gör och hur de tänker.

Tillit till auktoriteter minskar generellt
Enligt Ungdomsbarometern är förtroendet lågt för att politikerna ska lyckas lösa de många samhällsutmaningar och stora frågor vi står inför. 56% av de tillfrågade instämmer helt eller delvis i påståendet “Politikerna kan inte lösa problemen som finns i Sverige”. Det här är inte unikt för Sverige, utan vi ser en liknande utveckling globalt. I den årliga undersökningen Edelman Trust Barometer visar det sig att situationen är motsvarande även när människor i ett bredare åldersspann och på samtliga kontinenter (28 länder) tillfrågas om världsläget. Förtroendet är lågt för såväl politiker som media.

Vi som följer utvecklingen har noterat att näringslivet börjat inta en allt viktigare roll ur ett samhällsperspektiv. Enligt Edelman Trust Barometer (och andra undersökningar) har näringslivet globalt sett blivit den ”institution” som har högst förtroende. Härmed följer även höjda förväntningar på näringslivets uppgift i samhället. Både unga och vuxna förväntar sig idag att näringslivet ska vara med och lösa samhällets stora frågor. Och åtskilliga är de företag som vittnar om ungas inställning under anställningsintervjuer, där de unga ställer frågor om vilka samhällsområden och organisationer som företaget är engagerade i, hur man arbetar med inkludering och mångfald osv. De unga letar också efter bevis på att allt vad företaget påstår verkligen är genomtänkt i HELA organisationen – engagemanget måste vara trovärdigt och ”på riktigt”.

Tittar vi närmare på undersökningarna från Edelman, så är det en specifik samhällsaktör som får extra högt förtroende från de tillfrågade; nämligen den egna arbetsgivaren! I hela 27 av 28 tillfrågade länder syns mycket positiva mätvärden på frågan om förtroendet för den egna arbetsgivaren – i genomsnitt 79% har högt förtroende, 77% i Sverige (+2% sedan 2023).

Arbetsgivarfrågan allt viktigare i vår värld

Utvecklingen ovan ligger i linje med den ökade vikt som idag läggs på arbetsgivarvarumärket i ett sponsringsperspektiv, där Employer branding nämns som en allt större anledning till att arbeta med sponsring som metod. Det här är glädjande. För kikar vi på olika typer av målgrupper, så vet vi erfarenhetsmässigt att den egna personalen är en av de grupper som är mest mottagliga för företagens sponsorskap och där insatserna ger bäst effekt.

Åtta av tio företag har redan idag svårt att rekrytera kompetent personal, och 2035 kommer det saknas närmare 300 000 utbildade på den svenska marknaden enligt Svenskt Näringsliv. Idag slåss arbetsgivare om ”rätt” personal, och det blir allt viktigare att behålla de medarbetare man lyckats attrahera. Chansen är därför stor att Employer branding och rekrytering på ett eller annat sätt är en viktig del för dig som läser detta. Med andra ord – om Employer branding är en viktig del för ditt företag, så kan sponsring som metod vara en bra väg att gå.

En av pionjärerna inom sponsring till nytta för arbetsgivarvarumärket på den svenska marknaden är ATEA som under en tid av företagsuppköp och med många konsulter, lyckats ena det ”nybildade” företaget och skapat en stark vi-känsla bland annat genom sitt sponsorskap med Svenska Friidrottsförbundet. Den egna personalen speglade bildligt talat idrottarna och deras prestationer, och tillsammans med idrottsstjärnorna skapade man en lagkänsla för medarbetarna genom återkommande aktiviteter. Samarbetet inleddes redan 2007 och har just förlängts med 3 år!

Samarbeten inom employer branding skapar engagemang! Det var därför förstås inte en slump att Petter Stordalen alldeles nyligen lanserade att hans verksamhet Strawberry hade köpt namnrättigheten till platsen man var på – Friends Arena – just när han samlat alla sina medarbetare till den årliga Vinterkonferensen.

När vi nu ser att skepsisen och förtroendet för våra samhällsledare även verkar leda till att innovationsområdet lever i farozonen (enligt Edelman igen), kommer det vara ÄN viktigare att attrahera och behålla rätt utbildade medarbetare. Detta är ju en allvarlig utveckling för såväl näringslivet som samhället i stort, om den håller i sig. Här har arbetsgivaren – ditt företag – en avgörande roll och en stor kostym att fylla. Vi hoppas att se många nytänkande samarbeten inom det viktiga Employer branding-området framåt. Både sådana som skapar och bibehåller den interna stoltheten och sådana som på lite längre sikt lyckas höja intresset för de områden som samhället så väl behöver. Teknik, matematik, nyfikenhet, kreativitet, innovation, design eller helt enkelt läsförståelse – you name it!

Mirelle Andreasson

mirelle@tangobrandalliance.se

PS

Har du ork, tid och lust efter sportloven finns fortfarande ett av vinterns utbildningstillfällen kvar.

Mer info via länken Brand Alliances – Fördjupning