Vill du prenumerera på våra trendspaningar?

Maila då ditt namn, företag och din mailadress
till Anders Lindén.

Det finns skäl att kalla en spade för en spade

Igår onsdag kom den glädjande nyheten om finansieringen som möjliggör Kungliga Operans efterlängtade tillbyggnad. Ett innerligt grattis till Operans verksamhet, medarbetare, tidigare kollegor samt inte minst allmänheten som får ta del av verksamheten innanför och ibland utanför husets väggar. Denna välkomna nyhet erbjuder också chansen att reda ut begreppen – det som i viss media benämns som sponsring rör sig i själva verket inte alls om sponsring.

Svenska staten går in med 3,2 miljarder kronor för att säkra en nödvändig ombyggnation av Operan. Utöver detta skjuter en handfull privata finansiärer (familjestiftelser som Ax:son Johnson, Persson, och Wallenberg) till ytterligare 300 miljoner till den historiska överenskommelsen om Operahusets framtid.

I några nyhetsinslag talas nu om sponsring, och vi i branschen är långt ifrån ovana vid den begreppsförvirring som råder vid nyheter som dessa. Innebörden av områdena sponsring, donationer, gåvor och bidrag – och hur de fungerar, blandas ständigt ihop. Inte endast i media, utan också hos beslutsfattande politiker och gemene man.

Vad spelar det för roll, tänker ni? (så tänkte i alla fall mina barn vid middagsbordet när jag nämnde detta) Jo, definitionen är betydande, eftersom den medför konsekvenser. Idag närmar vi oss en situation då kulturen och andra samhällsnyttiga organisationer förväntas få minskade medel för sin verksamhet. Kulturministern benämner breddad finansiering av kulturen som årets viktigaste kulturpolitiska fråga. Allt fler aktörer, noterar vi, börjar undersöka vilka möjligheter som finns att hitta alternativa eller kompletterande finansieringsformer. Man vill lära sig hur det är görbart, för att kunna ta ställning vad som fungerar för den egna organisationen.

Det är då oerhört viktigt att vi inte blandar ihop korten; jag vill understryka att det ena inte utesluter det andra. Och även om samtliga dessa områden är viktiga, så innebär de olika typer av angreppssätt, olika insatser och helt olika kompetenser för uppgiften. Det är väsensskilt att hålla koll på alla de fonder som finns att söka medel från, att bygga relationer till välbemedlade privatpersoner som har ett intresse för ens verksamhet (filantroper), samt att utveckla affärsmässiga samarbeten med näringslivet.

Insatsen från Kungliga Operans VD och hans närmaste måste ha varit enorm och krävt goda relationer, personliga kontakter, och en ordentlig kraftsamling kring en del av det svenska kulturarvet. Nu har den här situationen, som dryftats under så många år och under olika mandatperioder, en särskild ställning. Men arbetet gentemot privata donatorer pågår under tiden på många olika typer av organisationer. Här kan finnas pengar att hämta när du hittar en person med intresse kring din verksamhet. Inte minst kan vi se detta inom områden som forsknings- och universitetsvärlden där hundratals miljoner kronor tas emot årligen.

Det finns också en mängd intressanta företags-/familjestiftelser och -fonder som bidrar till stor nytta i samhället. Några exempel är Sparbanksstiftelserna som främjar goda, lokala insatser inom bl a kultur och utbildning, Kavlifonden som delar ut pengar till ”goda ändamål”, Biltema Foundation som stöttar forskning, hälsa, utbildning och katastrofinsatser, och ICA Stiftelsen som vill bedriva långsiktig samhällsförändring.

På många sätt kan det vara enklare att ta emot medel som betraktas som en gåva. Vägen dit är dock inte alltid lätt, det gäller att hitta rätt – att finna och etablera goda relationer till personer som brinner för din verksamhet, eller att sortera rätt i stiftelse- och fonddjungeln. Men inom dessa kategorier behöver ju donationen/bidraget inte medföra någon större motprestation efteråt, så som bl a av skatteskäl krävs i ett sponsorskap.

Ska man då ens ägna sig åt sponsring?

Vad är då incitamenten att samarbeta med näringslivet, när din organisation kan få en gåva utan att behöva gnugga axel särskilt mycket ytterligare med givaren? Ja, om du endast är ute efter ett extra tillskott av pengar, då kan förstås de ovan nämnda vägarna vara intressanta för din verksamhet. Det finns dock begränsat med medel att söka (beroende på verksamhet) och kontinuerligt goda kontakter med rätt personer är helt nödvändigt. Det rör sig ofta om väldigt personliga beslut; filantropiska insatser som bottnar i ett eget starkt intresse för sakfrågan och där det inte alls är givet hur man ska finna dessa personer. Och det rör sig oftast om en engångssumma, även om det förstås kan fungera på en mängd olika sätt beroende på den specifika relationen.

Ett samarbete med näringslivet – det vi i dagligt tal kallar sponsring, varumärkessamarbete eller partnerskap – fungerar på ett helt annat sätt. Det är ett strategiskt arbetssätt, där långsiktighet och kunskap är nödvändigt. Här rör det sig (oftast) inte om personligt intresse som utgångspunkt. Här är det snarare ett avtalsbundet förfarande, där företaget (i bästa fall, beroende på mognad) ser samarbetet som en affärsmässig investering, utan att rättighetsinnehavaren ska tumma på opartiskhet eller armlängdsavstånd. Intresset eller passionen ligger här främst hos målgrupperna som respektive organisation samlar och har en relation till.

Som motprestation för insatsen får företagspartnern på förhand fastställda och överenskomna aktiviteter, och utöver nyttan respektive part får, kan ni gemensamt ge nytta och glädje åt era målgrupper. Investering och motprestationer låter kanske tråkigt, men det behöver det inte alls vara. De bästa av partners behöver ju ändå förstå ditt område (”Investera inte i saker du inte förstår”, som Warren Buffet en gång sagt) och tillsammans kan ni åstadkomma riktigt bra saker.

Vi brukar råda våra kunder inom kulturbranschen, såväl som den ideella sektorn, utbildningssidan eller andra s k rättighetsinnehavare, oavsett område, att se sina partnerskap som ett verktyg att uppnå sina egna verksamhetsmål – och de är ju sällan tråkiga. Samarbetet ska alltså inte betraktas endast som en peng in. Den stora fördelen med sponsringssamarbeten är just att de är samarbeten – för att möjliggöra mer av er verksamhet, att uppnå att ni kan nå ut i hela landet, att fler unga kan ta del av er viktiga verksamhet, att ni kan utveckla er verksamhet med hjälp av företagets kompetens, att ni lättare ska nå önskade nya målgrupper inom uttalade segment, eller helt enkelt få starkare muskler att nå ut kommunikativt via er sponsorpartner.

Kraft att förändra tillsammans
Samarbetet kan också fungera som en plattform för förändring – en poäng som tål att understrykas. Bara för att det inte är det etablerade arbetssättet – än – i Sverige, ska ni inte bortse från den enorma potentialen i att arbeta med näringslivet som er plattform för förändring. Era strategiska partners kan mycket väl vara er väg att på ett brett sätt uppnå positiv skillnad och ge kunskap kring viktiga beteendeförändringar i samhället. Ett utmärkt exempel på det arbetssättet är byggvaruhuskedjan Bauhaus samarbete med Tim Bergling Foundation och Avicii Arena där Bauhaus både kan stötta arbete kring ungas mentala hälsa, samt har hittat nya arbetssätt för sina många anställda kring samma fråga. Eller den internationella organisationen The Valuable 500, som i år kommer att redovisa hur 500+ storföretag gemensamt med organisationen skapat metoder för förändring i frågan om inkludering av funktionsnedsatta i näringslivet.

I sponsringssamarbeten finns också en långsiktig trygghet som inte alltid kan fås med bidrag och donationer. Skrivs avtalen på några års sikt så hinner ni lära känna varandras verksamheter, behov och utmaningar. Ni klarar då bättre att stegvis genomföra önskade aktiviteter tillsammans, för att efter utvärderingen förhoppningsvis förlänga de avtal som är framgångsrika.

Och för att veta om samarbetet levererat mot önskade mål, måste respektive organisation förstås på förhand ha fastställt vilka syften respektive organisation har och vad man vill åstadkomma. Men det är ett helt annat ämne som, om än minst lika viktigt, inte ryms här och nu.

 

Mirelle Andreasson

mirelle@tangobrandalliance.se