Välkommen du nya värld!
Sponsring. Inget konstigt i det ordet, eller? Du vet vad det innebär, eller hur? Att någon på ett företag som gillar ett fotbollslag eller segling ger en massa pengar till sina favoriter... Kanske inte ändå. Kanske ligger det lite mer i det gamla välkända ordet, där företag alltmer börja använda samarbeten och varumärkesallianser som kraftfulla plattformar för kommunikation. Det är därför vi känner att verkligheten vuxit ifrån de gamla begränsningarna. Det är därför vi valt att delvis byta namn på vårt företag.
Den första automatiska reaktionen många har till ordet sponsring är synonymt med bidrag och donationer. Så är egentligen inte verkligheten, utan de största satsningarna på sponsring utgörs av väl genomtänkta investeringar. Detta i syfte att uppnå effekter inom varumärkespositionering, image, försäljning, PR, HR, employer branding eller annat som ska stärka sponsorns affärer. Visst kan vi erkänna att en hel del sponsring görs av hjärteskäl, t ex till lokala ishockeylag eller kulturfestivaler. Men om vi ändå tänker ett steg längre – är det helt fel att stå upp för vardagslivet på en mindre ort? Som företag kan det mycket väl löna sig att ha dessa lokala samarbeten då de flesta andra på samma ort också är intresserade av lagets/ortens framgångar. Det stärker därför personalens engagemang och motivation, skapar mötesplatser och affärsmöjligheter för det lokala näringslivet, ger utrymme för att barn på orten får komma igång med idrott, och marknadsför hela orten på ett nationellt plan.
Tiden är mogen för nya insikter
Med avstamp i den ovan beskrivna gammaldags synen på sponsring vill vi nu bredda begreppet. Som sponsringsbyrå har vi verkat i 15 år. Vår syn på sponsring har under hela den tiden varit bredare än hos de flesta vi mött. När vi idag ser ett större antal kraftfulla marknadsaktiviteter och kampanjer som tar avstamp i just de områden vi alltid jobbat med, känns det angeläget att försöka knyta ihop säcken. Därför initierar vi nu begreppet Brand Alliances som den hemmaplan där vi verkar.
Är detta Kejsarens nya kläder i sponsringstappning? Nej, vi tror inte det. Vi tror att ett modernare synsätt ska få hela vår bransch att bli accepterad på ett sätt vi inte riktigt varit. Trots att IRMs reklammätningar visat att sponsring de senaste 4-5 åren varit ett av de största investeringsområdena för svenska företag har många liksom ruskat av sig den informationen. Men vad är det som är det nya då? Varför skulle den gemensamma synen ändras bara för att vi säger det?
Det är inte vad vi säger som är det viktiga. Utan vad företagen faktiskt redan gör. Runt omkring oss ser vi marknadsaktiviteter som bygger på precis den grund som är sponsringens viktigaste USP – associationsrätten. Möjligheten att förknippas med något i målgruppens ögon positivt. Möjligheten att stå ut i mediebruset. Möjligheten att skapa djupa relationsmässiga band med den målgrupp du vill nå. Därför, och bara därför, kommer vi i fortsättningen att tala om Brand Alliances!
Vad är Brand Alliances för något?
Enkelt uttryckt är Brand Alliances precis som det låter – ett nära samarbete mellan varumärken. I våra ögon kan det lika gärna vara mellan två företag (t ex Nike och Apple inom löparkonceptet Nike+) som mellan ett företag och ett fotbollslag. Vad är Malmö FFs välkända klubbmärke om inte ett varumärke? Visst är Skansen ett starkt och etablerat varumärke? Varför ska vi inte se Rädda Barnen som det världskända varumärke det är? Så de områden vi nu ser som grunden för Brand Alliances är:
Sponsring:
Det är klart att vi inte lämnar vår hemstad. Traditionell sponsring av t ex idrott och kultur kommer att fortgå eftersom det finns ett ömsesidigt behov av dessa samarbeten från näringsliv och rättigheter. Men många projekt skulle må bra av en strategisk översyn för att ge bättre effekt!
CSR:
Vi har valt att se samhälls-/humansamarbeten med t ex Unicef, BRIS, Ecpat, Matematikhjälpen, Stadsmissionen etc som ett eget område. Det finns tydliga sponsringssamarbeten här, men många projekt från företagens sida benämns och hanteras i ett större sammanhang – via begrepp som CSR (Corporate Social Responsibility) eller hållbarhet (sustainability). Mekaniken för ett lyckat projekt är oftast hos företagen ändå densamma som för ett sponsringsprojekt.
Endorsement:
Har du sett Zlatan, Robyn och Swedish House Mafia göra reklam för Volvo? Såg du U2 samarbeta med Apple vid släppet av iPhone 6? Har du sett H&M samarbeta med både David Beckham och Karl Lagerfeld? Då vet du vad vi menar med Endorsement. Att en känd person (eller organisation) promotar ett företag/en produkt i kampanjmässiga lösningar. Men vad är detta om inte samma mekanik som sponsring? Zlatan är kapten för svenska fotbollslandslaget. Volvo är huvudsponsor till detsamma. Oftast i sponsoravtal finns rätten att använda enskilda spelare i reklam. Samma mekanik, även om Zlatans status förstås tillför något extra för Volvo.
Entertainment:
Kommersiella samarbeten inom underhållningsindustrin växer alltmer. Men då menar vi inte tafflig produktplacering, utan väl genomtänkta kommunikationsplattformar. James Bond är ett lysande exempel, där varje ny Bondfilm har tjugotalet företag som partners. Eller samarbetet mellan läsken Mountain Dew och videospelet Halo 4 som du ser i denna film.
Content:
Möjligheten att bygga innehåll (Content) för din kommunikation har alltid varit en av sponsringens starkaste möjligheter. Det kommer förstås att fortsätta vara så, men samtidigt ser vi att företag som inte hittar rätt sponsringsprojekt skapar sitt eget Content. Här är naturligtvis Red Bull en mästare. I mer än 25 år har man byggt all sin marknadsföring på att levandegöra vad som ger dig vingar. En del i form av sponsorskap (Formel 1, fotboll, utförsåkning) men många gånger genom helt eget uppfunna sporter och aktiviteter (X-fighters, Crashed Ice, Flugtag). Men även t ex Samsung kombinerade ihop en underhållande story om Usain Bolt och en nysatsning på ett jamaicanskt boblag till OS i Sochi.
Licensing:
Tänk om du vill låna Bamse, Mumin eller Pippi i din marknadsföring. Då löser du förstås en licensrätt hos varumärkesägaren som ger dig rätt att använda dem i marknadsföringen. Men precis som med sponsring är den rätten värdelös om du inte börjar aktivera den. Heureka! Har vi lösningen på svårigheten med sponsringens avdragsrätt här? Är inte associationsrätten just en licensrätt vi betalar till Dramaten, AIK eller WaterAid för att få låna deras välkända varumärken? Prata med ekonomiavdelningen och kontera den delen av ett sponsringsavtal som licens/royalty.
Kanske är vi bara ute och cyklar med ännu ett av marknadsföringens buzzword, men vi tror inte det. Vi tror fullt ut på att Brand Alliances är nyckeln till en ökad förståelse och ett ökat engagemang hos ledande beslutsfattare om hur och varför man bör använda dessa verktyg i sin kommunikation. För som en grundläggande tes – de allra flesta beslut vi tar i vardagen är emotionella, inte rationella. Och vad passar då bättre att kommunicera med än känslomässiga, attraktiva samarbeten mellan välkända varumärken. Välkommen Brand Alliances, morgondagen är här!
Tango Brand Alliance AB
Sponsringen som sällan är någon sponsring
God fortsättning och allt som hör därtill. Hoppas att du liksom jag fick tillfälle till en skön ledighet och möjlighet att ladda upp nu inför det nya året. Eftersom jag tillbringade de lediga dagarna hemma i Sverige och inte i något ökenemirat eller på en strand i Sydostasien, fick jag tillfälle att njuta av de svenska TV-kanalernas utbud. Efter detta är insikten slående – här förekommer ofta en sponsringsgren som har mycket lite att göra med det vi kategoriserar som sponsring, nämligen den s k TV-sponsringen.
Otaliga är de program som ”sponsras” eller ”presenteras” av ett företag i alla möjliga kanaler. Allt som oftast har sponsorerna en mycket svag koppling till innehållet i programmet, och ibland – vilket är ännu värre – även en svag koppling till programmets målgrupp. Det som en gång började som ett bra sätt för företag att växla upp eller stärka sina sponsorskap kring t ex idrottsrättigheter, har idag blivit en snårskog av spelbolag, matföretag, hemmafixarleverantörer, reseföretag och andra som vill trycka upp sin logotyp i ditt ansikte under fyra, fem sekunder. Anledningen till deras närvaro är många gånger att man här hittat ett relativt billigt sätt att exponera sig i det annars rätt dyra TV-mediet. Många gånger är detta på inrådan av mediebyråer som agerar specialister inom TV-mediet. Men även ett antal mindre reklamköpare gör sig synliga här – mer jämförbara med dem som köper sargskyltar på TV-sända idrottsevenemang på den spotmarknad som finns. Så varför menar vi då att detta inte är sponsring? Företagen syns ju mycket bra under de sekunder som inleder t ex ett sport- eller nöjesprogram. Räcker inte det?
Grundläggande för lyckad sponsring är att det ska finnas en passion och/eller ett engagemang hos målgruppen. När Fotbolls-VM sänds under kommande sommar har ett antal sponsorer redan identifierat att deras målgrupper är intresserade av internationell fotboll. Att dessa företag då förekommer som presentatörer av sändningarna är fullt naturligt, de förlänger och förstärker där sina redan investerade medel. Att det kanske dyker upp ytterligare något företag utan ett internationellt sponsorskap till VM kan också tänkas. Detta har framgångsrikt utnyttjats för att bygga kännedom kring relativt okända varumärken. Genomslaget under ett VM är stort och repetitionseffekten gynnar dessa mer okända varumärken. Men det skulle inte ge samma uppmärksamhet om låt oss säga Nordea helt plötsligt skulle köpa dessa reklamplatser (s k Billboards). De internationella VM-sponsorerna, som t ex McDonald’s, Coca-Cola, Hyundai, Adidas, VISA och Sony, bygger bredare kampanjer i alla upptänkliga typer av media – inte minst de interaktiva – och kommunicerar därmed på ett helt annat sätt med sina målgrupper. Man kan göra det långsiktigt under flera månader före VM, intensifiera insatserna under matchdagarna, samt följa upp med aktiviteter även under tiden efter VM.
Jämför detta sätt att skapa en kommunikationsplattform med t ex sponsorerna till program som SVTs Vinterstudion eller TV4 s Let’s dance. Allt som oftast ser vi där företag som främst vill bygga kännedom genom en kontinuerlig exponering, men som ganska sällan egentligen har någon tanke om att bygga kommunikation på passionen kring längdskidor eller sällskapsdans. Visst, vi säger inte att detta är ett felaktigt sätt att arbeta – om kännedomsproblemet är det viktigaste för företaget är det förmodligen ett utomordentligt sätt att bygga kortsiktig varumärkeskännedom och kanske t o m produkttestande med lite kompletterande kampanjer i butikerna. Men bygger det några långvariga, lojalitetsskapande relationer med målgrupperna?
Går det ens att utveckla TV-sponsringen?
Precis som köpet av en sargskylt på ishockey så ger billboarden på TV inget emotionellt värde för målgruppen. Däremot kan sponsorn definitivt bygga både bättre kännedom, produkttester och t o m lojalitet med målgruppen. Tricket här som i all annan sponsring stavas aktivering. Det går inte att tro att ett sponsorskap ska lyfta för sponsorn om man bara förlitar sig på att visa upp sin logotyp. Man måste i dagens konkurrensutsatta läge skapa närmare relationer med de kundgrupper som man anser viktiga. Kan man då göra detta utifrån TV-sponsorskapet?
Ett problem är ju förstås att TV-kanalen inte äger några kommersiella rättigheter varken avseende vinteridrottare eller professionella dansare. Men detta skulle snabbt vara avhjälpt genom ett mindre sponsoravtal med några enskilda skidåkare, dansare, eller de respektive idrottsförbunden. I ljuset av vad TV-sponsringen faktiskt kostar så kommer detta att vara en betydligt mindre kostsam del av projektet. Genom dessa avtal byggs möjligheten upp för att ta ut kommunikationen om skidor eller dans i andra kanaler. Kanske kan skidåkare eller dansare utgöra ”fotomodeller” i traditionella reklambudskap från företaget? Kanske kan dessa proffs utföra träningsclinics för vinnarna i en konsumenttävling som genomförts i butiker eller sponsorns kundtidning? Kanske kan digitala spel med stjärnorna locka till aktivering av företagets appar eller sociala media? Kanske kan en skid-/dansskola byggas upp på sponsorns hemsida till vilken du bara har tillgång om du har ett lojalitetskort hos företaget?
Möjligheterna är närmast obegränsade – vår poäng är att de ”sponsorer” som bara förlitar sig på att synas med sin logga i TV förlorar stora möjligheter att nå de målgrupper man redan identifierat. Med ett lite bredare tankesätt blir kontaktpunkterna med målgruppen allt fler och har man gjort sin hemläxa rätt så öppnas här chansen till en betydligt bättre dialog med dessa nuvarande eller framtida kunder. En dialog som plötsligt gör att sponsorn rent ekonomiskt kan räkna hem sin medieinvestering, inte bara räkna på OBS-värden, TRPs och kontaktkostnader.
Inte nog med att utkomsten säljmässigt kanske inte blir den bästa för de företag som väljer att bara sponsra TV-sändningar. Alla dessa ”sponsorpengar” går ju även idrotten helt förbi. Vi kommer faktiskt inte att få fler VM-medaljer i längdskidor eller handboll tack vare att Företag X presenterar TV-sändningen. Däremot kommer vi kanske att få se även nästa VM i den aktuella TV-kanalen eftersom de nu fått ett ekonomiskt tillskott. Men då får vi kanske se ett VM där ytterligare norska lag tar nya medaljer eftersom juniorverksamheten i det svenska idrottsförbundet fått stryka på foten pga uteblivna sponsorsatsningar….
Tango Sponsring
PS
I dagarna har Procter & Gambles nya internationella reklamfilm inför Vinter-OS i Sochi haft premiär. Se här ett företag som inte nöjer sig med att visa loggor utan bygger ett unikt kommunikativt koncept som kan användas i alla världsdelar – Thank You Mom!
Googla gärna vidare kring det konceptet och se hur P&G utvecklat sina aktiviteter.
Lojalitet - den bortglömda grundstenen för sponsring
Hur arbetar du med dina sponsringsaktiviteter? Har du bra koll på vilka målgrupper dina sponsringsobjekt egentligen attraherar? Vet du att dina sponsorer söker just de kundgrupper som era fans består av? Har någon av er ens brytt er om att göra någon matchning om detta innan sponsringen startade? Ett av sponsringens allra starkaste verktyg är dess förmåga att bygga preferenser och lojalitet bland utvalda målgrupper. Inte minst är den verkningsfull för att påverka de som redan är kunder till sponsorn – där är tröskeln för uppmärksamhet av sponsorskapet betydligt lägre. Och kan sponsorn sedan bara tillfredsställa målgruppen med relevanta aktiviteter skördas resultaten enklare där.
Som sponsor tror du kanske att störst alltid är bäst – att den optimala idrottssponsringen är fotbollslandslaget eftersom det attraherar flest TV-tittare. Men basketlandslagen för både herrar och damer har varit i EM-slutspel under 2013. Handbollen har båda landslagen kontinuerligt med i både EM och VM. Och Skidsverige följer sina idoler i otaliga mästerskap. Alla har de hängivna fans som borde vara intressanta att skapa kommunikation med. Och gräsrotsidrotter med stort medlemsantal som t ex simning, friidrott, gymnastik, innebandy, golf och ridsport bara väntar på företag som vill kommunicera på riktigt med dem och göra dem till sina kunder. Likadant är det bland landets melodifestivalfans, konstälskare, konsertbesökare, rapparen Petters fans, unga gamers, friluftsmänniskor, campare eller alla de som tycker att BRIS, UNICEFs, ECPATs eller Hjärnfondens arbete är viktigare än allt annat.
Vad vi vill peka på är att det finns ofantligt många grupper av lyhörda konsumenter ute på marknaden som de flesta sponsorer faktiskt helt missar att prata med. Om man gjort sin hemläxa och studerat vilka aktiviteter som de egna kunderna faktiskt brinner för, ges man en smart genväg att skapa en helt unik relation med dem. Varumärkesstrategen Micco Grönholm skrev nyligen i en utmärkt artikel i Postens småföretagartidning Du & Co om begreppet ”top of heart” istället för ”top of mind”. Det ligger nära det vi själva länge pratat om, nämligen att skapa ”share of heart” istället för ”share of mind” eftersom sponsringsvärlden så tydligt handlar om att spinna på målgruppernas passioner. Att attrahera dem med en insikt i att du som företag faktiskt förstår deras vardag, och att du vill finnas där för att stötta och hjälpa dem. Micco Grönholm pekade på att få varumärken faktiskt kan vara allt för alla, eller ens mycket för många. För att bli top of mind hos konsumenten så måste du ha något ytterst relevant att erbjuda. Problemet är bara att om du har det, så har förmodligen merparten av dina konkurrenter det också. Kan vi istället lägga konsumentens rationella beteende åt sidan för ett ögonblick och sikta på att bli relevanta på den emotionella sidan istället så är mycket vunnet. För erkänn själv, inte är alla de beslut du personligen tar baserade på helt rationella kriterier? Många gånger är nog själva beslutet väldigt emotionellt, men rättfärdigas både själv och till andra genom rationella kriterier.
Färre men bättre
För att kunna bli viktig för din målgrupp måste du därför våga sålla ut och välja bort. Alltså tvärt emot syftet med vår traditionella reklam med sin ”push-teknik”, vilken ofta handlar om att skapa ett så stort medietryck att du nästan kräks över den bombmatta av argument som du ställs inför. Kan du istället bli riktigt betydelsefull för en mindre krets utvalda personer är detta nog ett både säkrare och mer kostnadseffektivt sätt att nå framgång. Och vad är det som säger att du via arenaskyltarna på en landskamp i fotboll med en miljon TV-tittare, faktiskt skapar dig en större plats i hjärtat hos din målgrupp än om du istället satsat på att kommunicera direkt med alla föräldrar till landets drygt 200.000 medlemmar i Gymnastikförbundet. Eller de dryga 300.000 barn och föräldrar som besöker Tekniska Museet under ett år. Med dessa siffror på plats vill vi understryka att en mindre klick fans/besökare/medlemmar inte behöver vara liten, bara väldefinierad genom deras passioner och preferenser. Skulle företaget kunna skapa nya kundkontakter med 10-15% av fansen/medlemmarna/besökarna ovan pratar vi om nya kunder i storleksordningen 20-45.000 personer. Vilket företag skulle egentligen tacka nej till detta? Och vilken medieinvestering skulle ha behövts i mer traditionella kanaler för att uppnå detta?
Men alltför ofta märker vi en övertro på att exponering och inte engagemang ska lösa knuten åt sponsorerna. Säljande parter erbjuder mängder av exponeringslösningar, men vill man skapa en relation med målgrupperna ser de istället helt frågande ut. Sponsorerna tycker att det är enklast att sätta upp skyltar och använda annonser, men hur reagerar då målgruppen på både relevans och engagemang? Finns det några skäl att vara lojal mot en lat sponsor…? Kanske är det istället bättre att satsa sina resurser inom sponsring av stora idrottsförbund på rena gräsrotsaktiviteter – som t ex E.ONs Energifonden respektive Skodas Hockeyfonden. Eller varför inte lyfta fram vikten av att även tjejer får satsa på musik, som Skandia gör när man sponsrar Popkollo. Eller kanske skapa en sport-/påsk-/höstlovsaktivitet tillsammans med ett lokalt konserthus eller museum, där både barn och deras föräldrar kan finna ett lockande forum under skollediga dagar.
CSR som lojalitetsskapare
När vi ändå är inne på lojalitet vill vi beröra den goda, men lite felanvända tanken, att samhällsengagemang ska bygga lojalitet hos nya och gamla kunder. Just nu satsar Procordia på att du ska gynna Friends genom köp av deras produkter under en 9-veckorskampanj. BMW lockar dig att provköra bilar genom att under 2 månader donera pengar till Barncancerfonden. Becel vill att du under ett halvår ska promenera mera för 1,6-miljonersklubben (Gå för Hjärtat). Och Extra vill att du i höst ska tugga mer tuggummi så att barnen i Ghana får bättre tandvård.
Alla dessa kampanjer gör förstås gott på sitt sätt, det är inte det som är felet. Men vi har skrivit om det förr – och får tydligen ta det en gång till… Det här är inte CSR! Detta är möjligen bra CRM-kampanjer (Cause Related Marketing), men det är också bara kampanjer. De lämnar inga bestående intryck hos konsumenten annat än att man kanske tycker företaget var sjysst för stunden. Men handen på hjärtat. Vore det inte bättre att sätta in en hundring direkt till Friends istället för att köpa 3 Procordia-produkter så att hela 3 kronor skänks till dem? Eller en tia direkt till Ghana-barnen istället för 1 öre per tuggummi – det innebär annars att du måste tugga 1.000 tuggummin innan lika mycket pengar gått dit… Och varför har både BMW och Becel ett tidstak på sina kampanjer (”gäller t o m datum xx”)? Tänk om de lockar så mycket konsumenter att man slår i taket för den utlovade summan? Fortsätter man då? Eller får de konsumenter som vill göra en insats sista veckan/månaden höra att tyvärr, detta gäller inte längre…
Bygg gärna lojalitet med sponsring och samhällsengagemang. Rätt använt är det ett fantastiskt syfte för dina satsningar. Men gå kanske tillbaka till dig själv för en stund. Skulle du själv vilja befinna dig i konsumentens situation? Skulle du gilla företaget bättre för en stund eller för alltid? Skulle du vara beredd att berätta något positivt för 5 av dina vänner – eller något negativt för 10 stycken…? I vilken situation vill du helst vara med ditt varumärke?
Tango Sponsring
We need to write the new rules
Är du en av dem som vågar vara med och förändra gränserna för dagens företag och deras marknadskommunikation? Jag hoppas att du är det, men tyvärr är det fortfarande alltför många som inte vågar ta ut svängarna. Som fortfarande tänker innanför ramarna. Som tycker det är bekvämt att vara kvar i sin ”comfort zone”. Men hur många av dessa företag kommer att överleva i dagens allt tuffare konkurrens? Att särskilja sig och utgöra ett varumärke som målgruppen kan bli verkliga ”brand fans” för är snart det enda kvarvarande alternativet när prisnivån körts i botten, designen blivit allt mer likartad och leveranstiderna kortats till timmar istället för dagar.
Under den årliga sponsringskonferensen som konsultföretaget IEG i år för 30:e gången genomförde i Chicago talade en av alla key note speakers, Frank Cooper från PepsiCo, om vikten av att som företag våga uttrycka värderingar och skapa nya värden till sina målgrupper. Att man som företag måste våga gå från att vara ett ”observer brand” till att bli ett ”creator brand”. En förståelig beskrivning av detta skulle vi nu i sommartider kunna hämta från telekombranschen och deras klassiska intresse för musik och sommarfestivaler:
Observer brand - köper en festivals ordinära Guldpaket, sätter upp sina reklamskyltar, får annonsplats i festivalprogrammet, får 10 VIP-backstagepaket och 100 biljetter att tävla ut på sin hemsida. Nöjer sig med det.
Sponsor brand - köper samma grundpaket, men aktiverar sig på festivalen genom att skapa upplevelser/nytta för besökarna – dock utan egentlig koppling till sin egen produkt/kompetens. Upplevelserna kan vara i form av en skön loungemiljö, eller kul tävlingar att sysselsätta sig med.
Curator brand - är på samma festival men filtrerar bort oväsentligheterna från kärnan. Aktiveringen hänger ihop med den egna produkten genom tävlingar på plats via geotaggning eller mobilens kamera, kampanjer i sociala media innan/efter festivalen med tydlig anknytning till musiken/festivalen, eller möjligheter att själv sjunga in låtar.
Creator brand - har förmågan att skapa helt nya värden som via nära anknytning till den egna verksamheten lyckas berika målgruppens upplevelse eller till och med förändra deras liv.
Vårt favoritexempel när det gäller creator brands i just telekombranschen och nischen musik är operatören Orange och deras samarbete med festivalen Glastonbury i England. I ett drygt decennium har man varit partners och Orange har de senaste åren definitivt berikat och förändrat målgruppens upplevelse av festivalen. Genom vind- och solcellsdrivna uppladdningsstationer har man hjälpt besökarna med urladdade mobiler. Har vädret inte räckt till har besökarna kunnat generera egen energi genom giveaways som t ex armband vilka alstrar energi när du dansar på klubbgolvet, t-shirts med ljudkänsliga plattor på magen som gör detsamma när du lyssnar på konserten, eller ”luftmadrasspumpar” som istället för att pumpa luft alstrar energi i en liten generator för att ladda din mobil. Att de dessutom förser Glastonbury med den officiella festivalappen sedan ett par år känns bara som en självklarhet.
“I’m not a business man. I’m a business, man!”
Citatet ovan kommer från en textrad när rapparen Jay-Z gästade på en av Kanye Wests låtar, men kan mer än väl beskriva hur Mr Sean Carter numera är en vandrande affärsrörelse. Jay-Z har nyligen skrivit ett samarbetsavtal med Samsung värderat till över $20 miljoner. I helgen fick vi ett bevis för hur värdefullt Samsung anser att detta samarbete verkligen är.
Mitt under NBA-slutspelet överraskades TV-tittarna i USA av en drygt 3 minuter lång reklamfilm med Jay-Z i fokus där ett helt nytt album med honom lanserades. Filmen i sig var inte en vanlig reklamfilm och inte en vanlig musikvideo. Det var istället en ”behind-the-scenes-film” från studion som visade hur Jay-Z arbetade på albumet tillsammans med megakända namn som Pharell Williams, Timbaland och Rick Rubin. Albumet kommer att släppas till försäljning den 4 juli, och visserligen är ett nytt album med Jay-Z en enorm nyhet men för oss inom marknadsföringsvärlden var det kanske ändå inte det största med denna aktuella kampanj.
Den nya twisten är att Samsung köpt in 1 miljon exemplar av albumet för $5 styck och kommer att släppa dessa helt gratis till användare av deras Galaxy-modeller över hela världen! Den 24 juni kommer en app att finnas tillgänglig för nedladdning och via denna ges du chansen att få ett gratis ex av albumet. Vi andra (iPhone-användare…) får vänta ytterligare 72 timmar innan albumet Magna Carta Holy Grail finns att köpa via vanliga distributionskanaler.
Som Jay-Z så riktigt säger på kampanjens hemsida – We need to write the new rules!
Vad tänker fåret Frank då bjuda på?
I mitten av juli spelas de första fotbollsmatcherna på nya Tele2 Arena här i Stockholm och den 24 augusti sker den officiella invigningen. Häromdagen kom ett ”arenamagasin” som bilaga till morgontidningen och där presenterades bl a att alla Tele2-abonnenter kommer att ha förtur på bokning av biljetter innan alla andra får köpa dem. Att 4G-täckningen också kommer att fungera friktionsfritt från första dagen kan vi nog ta som en självklarhet. Chansen att arenaupplevelsen i stort blir helt annorlunda är god, mycket tack vare valet av titelpartner till den nya arenan. Det är ett alltför stort risktagande för Tele2 att tekniken inte skulle fungera på arenan.
Det är verkligen dags att vi som arbetar med experience marketing, brand experiences, content, passion branding, sponsring, events (och allt vad det nu kan heta…) tar ett större ansvar och försöker knuffa våra kunder framåt ett litet steg till. För vad händer med den fågelunge som vägrar lämna boet och inte vågar prova sina vingar? Till slut svälter den ihjäl eftersom den inte klarar de mest grundläggande kraven på arten. Likadant kommer det att gå för de företag som inte anpassar sig till omgivningarna och de förväntningar som dagens kunder har.
Men tänk nu inte bara telekomföretag. Ta hand om sina lojala kunder, eller stoppa utflödet av illojala dito, kan alla företag göra – särskilt inom lågintressebranscher som t ex energi, försäkring, bank, fastighetsmäklare, bensin, byggvaror, FMCG m fl. Tillsammans kan vi kanske med tiden lära alla dessa företag att våga flyga….
Trevlig sommar önskar vi på Tango!
Tango Sponsring
