Maila då ditt namn, företag och din mailadress
till Anders Lindén.

Vem hade trott, för i runda slängar 900 dagar sedan, att vi skulle behöva uppleva så många omvälvande världskatastrofer under vår livstid? När vi nu kommer tillbaka efter välbehövliga ledigheter, känns det i luften som att många ändå börjar blicka framåt efter ett par riktigt tuffa år. Ett närbeläget krig och mycket ovisshet finns kvar och påverkar oss alla på ett eller annat sätt, men i dialog med kunder och andra i vårt nätverk har vi ändå känslan av att vi står inför en nystart. Eller vad säger du?

Under många år har vi sett ett växande företagsfokus på Purpose – att hitta kärnan till verksamhetens ”reason for being”. Vad är egentligen företagets inneboende, övergripande syfte – det som driver oss att gå upp på morgonen? Att verka utifrån detta syfte har blivit allt viktigare ju mindre folk lyssnar till reklambudskap. Snarare vill man se företagen bidra till de stora angelägna frågorna. Svårigheterna under pandemin har gett Purpose ytterligare en ordentlig skjuts. Vi noterar att aktörer som visat medmänsklighet och ställt upp under pandemin, är de som vunnit flest sympatier, och därmed trogna kunder. Samtidigt visar undersökningar att man är benägen att sluta köpa från varumärken som inte brytt sig, eller som agerat felaktigt. Även företag med tydlig B2B-verksamhet har visat stor vilja att bidra, som t ex det svenskägda teknikföretaget Ericsson som i samarbete med UNICEF kartlagt internettillgången i skolor i 35 länder. Under pandemin blev bristen på information tydlig, och vikten av tillgång till teknik blev än mer uppenbar. Projektet har den långsiktiga planen om att tillgång till teknik och utbildning leder till en ökad BNP. En ren demokratifråga, kan man faktiskt säga.

Våra barn och unga, ja

För den yngre generationen har den senaste dramatiska tiden kommit att utgöra en orimligt stor del av deras liv. Flera undersökningar visar på Gen Z:s ökade krav på att näringslivet måste vara med och lösa de samhällsproblem vi står inför. Denna förväntan har ökat snarare än minskat under pandemin. Trots tydligt fokus på omständigheterna kring Covid, ser många kopplingen mellan de olika frågor som brukar ingå i hållbarhetsområdet, och inser att det mesta faktiskt hänger ihop.

Medvetenheten – och oron – är stor i generationen, och aldrig tidigare har så många kunnat ta del av nyheter, mer eller mindre sakliga, i överflöd i alla digitala kanaler. Vi vet att många unga är intresserade och efterfrågar företagens olika samarbeten och engagemang när de t ex är på anställningsintervju. Det är mindre viktigt VAD företaget har valt att involvera sig i; snarare viktigt ATT något görs. Och här gäller det att företagen har torrt på fötterna. Det räcker inte längre att bara säga att vi som företag stöttar det ena eller andra, det måste gå igen i hela företagets verksamhet. Trovärdigheten är A och O – ”walk the talk”!

I egenskap av konsumenter påverkar de unga också i hög grad ekonomin – både genom sin egen köpkraft och via påverkan av köpmönstren i sina familjer. Med tanke på att Gen Z utgör så pass stor del av befolkningen (idag strax över 2 miljarder globalt, snart 30% av alla i arbetsför ålder) bedömer vi att det sociala ansvarstagandet kommer att öka, vilket behöver speglas i såväl näringsliv som andra samhällsfunktioner och organisationer. Just här, i mötet mellan dessa delar, ser vi potentialen att riktigt spännande samarbeten kan uppstå och utvecklas.

I takt med att arbetsmönstren ändrats under pandemin ser vi att den interna aktiveringen på företagen också har blivit allt viktigare. Inom sponsrings- och samarbetssammanhang har HR och Employer Branding länge vuxit. Att skapa intern stolthet och engagemang, samt att attrahera framtida medarbetare, är områden som företag gärna använt i sina olika samarbeten. Sponsring är där en ypperlig plattform för att skapa aktiviteter som bidrar till medarbetarnas välmående och positiva känsla. Inte minst it-företaget ATEA är ett bra exempel på detta, där sponsringen av friidrott under 15 år konsekvent knutit samman medarbetare på verksamhetens olika kontor. Vid köp av hela bolag, eller löpande nyanställningar, har ATEAs sponsringsaktiviteter för medarbetare och kunder kunnat ge en gemensam kultur och ökat gemenskapen bland många konsulter.

Många nya vanor efter pandemin

I tider av nedstängda aktiviteter har ung som gammal behövt flytta sig till andra arenor än de vanliga. Allt fler har – av naturliga skäl – dragits till de digitala plattformarna. Detta har skapat nya vanemönster, och vi tror att många av dem kommer att bestå. Gamingen (personligt spelande på elektroniska spel) har t ex vuxit explosionsartat från redan höga nivåer under pandemin. Säkert inte minst p g a möjligheten att umgås utan att träffas fysiskt. De här digitala kulturformerna har också fått folk att må bättre under pandemin. Visste ni att den grupp som har upplevt störst välmående av att spela är kvinnor i åldern 65-79 år, enligt en svensk studie, vilket också stärks av internationella siffror. Det finns säkert flera skäl till det; interaktiviteten, stimulansen, och gemenskapen i online-spelandet.

I takt med det ökande spelandet globalt, ökar också antalet varumärken som ger sig in i området. Vi ser t ex klädkollektioner som släpps och säljs direkt i spel, konserter som ges exklusivt i spelen, eller gallerier och museer som ”flyttar in” i den digitala världen. Vi ser också alltfler internationella samarbeten kring både gaming och e-sport (elit- och tävlingsdelen) där företagen inte längre nödvändigtvis har en produktkoppling till spelvärlden. När nu dataspelsbranschen räknas som en av våra svenska basindustrier, tillika exportsuccé, måste väl tiden ändå vara mogen för fler svenska företag att få upp ögonen för detta breda intresseområde?

Vänder vi blicken mot mer traditionella rättighetsinnehavare (sponsorsäljare oavsett verksamhet) så ser vi att även där stundar nya tider. De aktörer som varit snabba med den digitala omställningen har haft mycket att vinna hos sina målgrupper. Digitala visningar på museer, streamingsändningar när matcher inte kunnat ha publik, livekonserter från artisters vardagsrum eller play-funktioner med repriserat material, visar att de digitala idéerna är här för att stanna. De mervärden som besökare, publik och medlemmar har vant sig vid, är svåra att avlägsna. Och varför skulle vi? Många har nått helt nya publikgrupper och ”användare” runt om i vårt avlånga land, rent av folk som tidigare aldrig kunnat besöka evenemangen. För ett museum eller en kulturscen med ett statligt uppdrag att t ex nå ut i hela landet, måste ju detta vara en stor vinst.

Likaså har sponsorerna vant sig vid digitala aktiviteter. Att hitta nya användningsområden för sina partnerskap har varit nödvändigt i sponsorrelationerna, och vi har sett många kreativa lösningar på detta; alltifrån träningsvideos från sponsrade lag till företagets alla hemmakontor, till digitala skolvisningar eller konserter som plötsligt kan nå ut till fler. Vissa saker lämpar sig helt enkelt bättre här, om inte annat som komplement. Efterfrågan på fortsatta digitala aktiviteter kommer vara stor, både hos besökarna/publiken och sponsorerna. Vi hörde nyligen en sponsor berätta om hur hela kontoret anpassat sitt arbetssätt efter nya digitala motprestationer från deras partners. I dagsläget varken vill eller kan de ställa tillbaka, utan det digitala behövs även framgent. Det perspektivet är viktigt att ha med när du ska presentera ditt erbjudande till potentiella företagspartners.

Självklart längtar vi också efter att ses i tid och rum. Vi hoppas på många nya sammanhang framöver, men menar samtidigt att det nu finns utrymme för nya insikter och diskussioner. Den här ofrivilliga pausen kan förhoppningsvis leda till ett sunt ifrågasättande av vad vi gör tillsammans med våra partners. Att backa bandet och fundera över VARFÖR vi gör allt vi gör. Hur kan vi, istället för att gå vidare i gamla hjulspår, hitta gemensam nytta i våra samarbeten? Att ta en ny diskussion kring vad vi behöver för respektive verksamhet, och inte minst – fördjupa oss i vad målgrupperna vill ha! Om du inte redan haft den dialogen med dina partners, så är tiden NU. Och just det perspektivet, nytta för samtliga parter, är ju det som vi i branschen (lite fånigt, kanske) brukar kalla win-win-win!

Mirelle Andreasson

mirelle@tangobrandalliance.se