Maila då ditt namn, företag och din mailadress
till Anders Lindén.

Varför är det så få…

…företag som verkligen lyckas få till en väl integrerad kommunikation av sina sponsorsatsningar? Dagligen hör vi sponsorer som berättar att projekten är för dyra, att deras budget inte räcker till aktiveringen, att de inte vet hur de ska utnyttja projekten etc. Lösningen är antagligen att inte bara tillföra medel från den vanliga budgeten för marknadsföring och reklam. Istället borde fler av företagets avdelningar och ansvariga personer på ett tidigt stadium engageras och ge chansen att använda de teman som sponsringen skapar.

Några kompletterande områden inom företaget som kan dra nytta av sponsoravtalen är t ex:

Försäljning – Det är inte ovanligt att det är försäljningsavdelningen på ett företag som är de första att inse potentialen i ett nytt sponsrings- eller eventprojekt. Genom att utnyttja projektet som tema får man en kraftfull plattform att utgå ifrån. För butiksledet kan starka kampanjer skapas som engagerar målgruppen i tävlingar på plats eller i media. Man kan stärka intresset att besöka butiken, skapa möjligheter att möta kända personer etc. För B2B- företaget är greppen med att nyttja större evenemang som dragplåster för att t ex göra kundaktiviteter välkända. Men glöm inte att även ett väl utfört CSR-projekt kan slå an rätt strängar hos en tilltänkt kund! Genom att visa företagets engagemang i samhället kan argumenten för att välja dig som leverantör gå hem på ett emotionellt plan snarare än ett rationellt.

Produktlanseringar – Det finns alltid behov att lansera nya produkter och tjänster för alla företag och detta skapar nya budgetar för kampanjmässiga projekt. Att finna ett sponsringsobjekt som intresserar och engagerar den tilltänkta målgruppen kan ge en välbehövlig skjuts åt ett okänt varumärke som ska slå sig in på en konkurrensutsatt marknad. Genom att rida på det engagemang målgruppen redan har för det sponsrade projektet, skapar man både share-of-mind och share-of-heart på ett snabbare sätt för nykomlingen på marknaden. Vanliga områden som har stort behov av att finna dessa plattformar är t ex snabbrörliga konsumtionsvaror, bilföretag, receptfria läkemedel, filmbolag och dator-/videospel.

Mediabudgeten – Det går sakta, men det börjar trots allt skapas en bättre förståelse för att delar av mediabudgeten kan användas även till grundplåten för ett sponsorskap. Många av objekten paketerar ihop sina egna rättigheter med en eller ett par mediapartners annonsutrymmen. Ofta får sponsorn då mediautrymme som t o m på egen hand kan överstiga sponsorsumman. Även medierådgivaren kan då intyga att detta blir en god affär och medel flyttas om från de annons-, radio- eller utomhuskampanjer som ändå ska genomföras för företaget. På köpet kommer alla traditionella sponsorrättigheter som arenareklam, biljetter, VIP-aktiviteter, rätt att utnyttja kända personer och/eller logtyper etc.

Personliga möten – Fler och fler företag börjar inse nödvändigheten att möta sina målgrupper personligen ute i verkligheten via events, show-rooms, seminarier, kundaktiviteter etc. Kan man knyta ihop dessa kring ett redan etablerat sponsringstema blir kostnadseffektiviteten större. Försök t ex skapa ett mobilt show-room, där seminarier kan hållas för kunderna på plats på sponsrade evenemang. Voilà, en allt-i-ett-lösning som tilltalar de flesta!

Hållbarhetstanken – I näringslivet börjar begreppet ”hållbara företag” (från engelskans sustainability) etableras allt mer. I begreppet ligger synen att ett företag aktivt måste agera och ta ansvar för sin närmiljö för att i längden kunna överleva. Men alltför ofta ser vi fortfarande att det finns helt skilda avdelningar och budgetar på företaget för miljöfrågor, etik och moral, jämställdhetsfrågor, lokal sponsring, sociala/humanitära åtaganden etc. Alla dessa frågor utgör ju grunden för att ett företag ska kunna uppfattas som det populära uttrycket ”good citizen”. Att överbrygga dessa skillnader och göra gemensam sak utifrån en gemensam budget kan för många företag vara nyckeln för att skapa en hög trovärdighet och sätta djupare avtryck hos målgrupperna.

Personalfrågor – Ett starkt skäl för många sponsorer är viljan att kunna erbjuda personalen attraktiva aktiviteter. Även tanken att det är lättare att rekrytera och behålla kompetent personal väcker önskemål om att förknippas med intressanta sponsringsobjekt. Den yngre delen av arbetsmarknaden lägger, enligt både svenska och internationella undersökningar, allt större vikt vid att den potentielle arbetsgivaren har en trovärdig och aktiv syn på sitt samhällsengagemang. Tyvärr löper fortfarande mångas HR-frågor (Human Resources) alltför långt vid sidan av övrig marknadskommunikation. Detta trots att de definitivt påverkar gemene mans uppfattning om företaget. Ett koordinerat grepp om t ex sponsringen samt företagets rekryteringsaktiviteter mot högskolor och universitet, skulle förmodligen snabbt effektivisera ett antal sponsringsprojekt.

Friskvård – många större idrottsevenemang skapar möjlighet att låta företagets anställda delta direkt i evenemanget, t ex Vasaloppet, Tjejtrampet, GöteborgsVarvet, Vår Ruset etc. Kan detta kombineras med ett väl planerat program om hur de anställda kan träna på egen hand eller i grupp under ledning av företagets friskvårdspersonal, kan sjukfrånvaron minskas och ett allmänt välbefinnande ökas hos de anställda.

Utbildning – Varför inte ta chansen att lära er något från sponsringsobjektet? Många objekt inom idrotten skulle kunna hjälpa till med utbildning inom teambuilding. Flera humanitära organisationer arbetar med frågor om mobbning. Kan du utnyttja deras kunskap för den del av personalen som är föräldrar eller kan det t o m vara aktuellt att diskutera frågor om mobbning på arbetsplatsen? Skådespelare och scenartister har vid flera lyckade tillfällen hjälpt företags anställda med hur man agerar vid publika framträdanden, hur kroppsspråket fungerar, hur man i säljsituationer utnyttjar retorik vid både muntlig och skriftlig framställning m m. Möjligheterna är många men förhållandevis outnyttjade. Hur kan just du bättre använda ditt sponsorprojekt?

Kontentan av detta resonemang är att det finns ett flertal kontaktytor hos det sponsrande företaget som skulle kunna dra bättre nytta av ett sponsringsprojekt – om de bara fick chansen. Alltför ofta är den interna kommunikationen för dålig, vilket resulterar i att projektkostnaderna inte förankrats internt i tid. Möjligheten att skaka fram budgetarna i efterhand är väsentligen mindre, så agera i tid om du vill ha intern draghjälp med projekten!

Anders Lindén

December 2004