Vill du prenumerera på våra trendspaningar?

Maila då ditt namn, företag och din mailadress
till Anders Lindén.

Snart är Nyår här – vi ger ett tidigt nyårslöfte!

Många av våra krönikor…

…på senare tid har kommit att handla om hur sponsorer och/eller rättighets-innehavare kan bli bättre på att göra si eller bättre på att göra så. Nu har turen kommit till att granska oss själva, det vill säga skrået sponsringskonsulter. Självklart med samma objektivitet som tidigare.

När vi sponsringskonsulter träffar potentiella kunder, eller deras representanter, så berättar vi gärna hur oerhört fantastisk sponsring är som metod, tema eller plattform i den totala marknadskommunikationen. Vi betonar att sponsring inte bara fungerar för att bygga varumärke, utan också kan fungera som säljmotor, som intern motivationsfaktor, som lockelse för att få bästa möjliga arbetskraft, som relations-skapare och såklart även som relationsbyggare. Möjligheterna är nästan oändliga enligt oss – det är bara att göra och köra. Och det är här som vi tror oss ha identifierat ett problem…

Om vi bryter ner ett ”sponsorerbjudande”, som vi ofta presenterat det, och identifierar vilka som faktiskt bör engageras runt ett sponsorskap så utgörs detta av (åtminstone) följande personer

  • Varumärkes-/Kommunikationsansvarig
  • Marknadschef
  • Reklamchef
  • Försäljningschef
  • Produktchef/-er
  • Informationschef
  • HR-/Personalchef
  • CSR-/Hållbarhetsansvarig
  • Sponsrings-/eventansvarig

När man presenterar detta för t.ex. en marknadschef, som bara är ansvarig för en del av helheten och som troligen sliter mer än fulltid för att få ihop sin del, så förstår man att det som vi ser som möjligheter kanske uppfattas som något helt annat. Han/hon kanske inte ens har löpande kontakt med t.ex. informations- eller HR-chefen . Och eftersom tid troligen är en bristvara, så är sannolikheten att man investerar tid i insatser som inte direkt kommer en till godo försvinnande liten.

Nyss nämnda resonemang går även att applicera på en projektledare/account manager på en reklam- eller mediebyrå. De har oftast kontakt med en eller två av de ovan nämnda titlarna. Blotta tanken på att då investera tid i att söka upp och engagera fler personer utan att veta att man får direkt avkastning (eller ens hur man får avkastning) på sin investerade tid gör ju att ett ”nej tack” framstår som logiskt.

Så alla de möjligheter som vi har i vår kasse kan helt plötsligt bli problem när de kommer upp på bordet. Detta är något som vi får ha största respekt för och som vi måste vara mer medvetna om. Vi kan förstås bara prata utifrån egna erfarenheter, men vi själva har i alla fall varit alltför dåliga på att beakta detta.

Vårt nyårslöfte – presentera delheten, men fortsätta tänka helheten

Finns det då någon lösning på det problem som vi tror oss ha identifierat? En lösning – troligen den enklaste i teorin, men den svåraste i praktiken – är att se till att vi endast pratar med den som har ansvar för helheten. En VD ansvarar för helheten och såklart även en styrelse. Men med den lösningen så föds ett nytt problem, eller egentligen två. Dels har en VD mycket ont om tid och i de flesta fall viktigare saker att bry sig om än sponsringsfrågor (även om vi har svårt att erkänna att det finns viktigare frågor). Dels har de inte den sakkunskap som krävs – den finns ju hos de som vi nämnt ovan. Tillbaks till ruta ett med andra ord.

Om VD-vägen är utesluten så återstår det att göra som förut, fast bättre. Gör om, gör rätt helt enkelt. En klok person på en mediebyrå sa en gång till oss ”ni måste göra det enkelt för mig att ta beslut” och vi har nu (äntligen) förstått vad han menade.

För att vi ska lyckas i vårt arbete som sponsringskonsulter, dvs att förverkliga alla de möjligheter som vi vet att sponsring erbjuder, måste vi bli loket som drar runt alla möjligheterna till respektive ”möjlighetsstation” . Vi är de som får ta kontakten med varumärkesansvarige, med marknads- och försäljningschefen, med brand managern, med HR-, IR- och CSR-cheferna och med såväl reklambyrån som PR-, web- och mediebyrån. Hos varje sådan kontakt måste vi sedan presentera det som är relevant för just dem och deras område – varken mer eller mindre.

Vi ska med andra ord fortsättningsvis presentera delheter. Vårt ansvar är sedan att bli de som ser till att respektive delhet skapar en helhet och är vårt arbete rätt utfört så kanske det till och med blir en storhet utav det hela!

Så vårt tidiga nyårslöfte så här i adventstider, är att nästa gång vi ses kommer vi lägga kraft och tid på att presentera bara det som är mest relevant för just dig! Men vi kommer ändå att fortsätta tänka helhet för ditt företag. Och vet ni, nyårslöften är till för att hållas!

Emil Didrikson & Anders Lindén,

December 2009