Om Brand Alliances

Varför Brand Alliances?

Under 15 års tid har vi arbetat som en sponsringsbyrå. Vi har då insett att vår definition av sponsring har varit avsevärt bredare än de flesta andras. Vissa ser snävt på sponsring som gåvor och bidrag. Andra skapar nya, unika samarbeten med idrotts- eller musikstjärnor utan att kalla det sponsring.  Men oavsett hur man ser det är vår iakttagelse att alltfler starka kommunikationskoncept innehåller samarbeten av olika slag. Oavsett om det sker med en känd person, en idrottsturnering, en het film, en ny dansuppsättning eller en världsomspännande humanitärorganisation. För att då komma närmare sanningen om vad vi är duktiga på har vi därför gett oss själva en nystart:

Tango har stor kompetens inom allianser mellan starka varumärken – det vi nu själva kallar Brand Alliances.

Oavsett områdena nedan är vi säkra på att vi kan hjälpa dig. Men det vi definierat som Brand Alliances kan enkelt beskrivas som följer. Hör gärna av dig om du vill diskutera ämnet eller om vi kan komma och inspirera dig och ditt team med en aktuell trendspaning eller föreläsning.

Vad är Brand Alliances?

  • SPONSRING:  Grundstommen och vår historiska hemmaplan. Oftast ett samarbete med idrott eller kultur, men kan sträcka sig över t ex mässor, festivaler, artistlanseringar, TV-program eller websajter. Det mesta går att sponsra – så länge det finns en åtråvärd association som påverkar den målgrupp man är intresserad av.
  • CSR:  Vi har valt att se samhälls-/humansamarbeten med t ex Unicef, BRIS, Matematikhjälpen, Stadsmissionen etc som ett eget område. Det finns tydliga sponsringssamarbeten här, men många projekt från företagens sida benämns och hanteras i ett större sammanhang – via begrepp som t ex CSR (Corporate Social Responsibility) eller hållbarhet (sustainability). Mekaniken för ett lyckat projekt är dock oftast ändå densamma som för ett sponsringsprojekt
  • ENDORSEMENT:  Har du sett Zlatan, Robyn och Swedish House Mafia göra reklam för Volvo? Såg du U2 samarbeta med Apple vid släppet av iPhone 6? Har du sett H&M samarbeta med både David Beckham och Karl Lagerfeld? Då vet du vad vi menar med Endorsement. Att en känd person (eller organisation) promotar ett företag/en produkt i kampanjmässiga lösningar.
  • ENTERTAINMENT:  Kommersiella samarbeten inom underhållningsindustrin växer alltmer. Men då menar vi inte tafflig produktplacering, utan väl genomtänkta kommunikationsplattformar. James Bond är ett lysande exempel, där varje ny Bondfilm har tjugotalet företag som partners. Eller samarbetet mellan läsken Mountain Dew och videospelet Halo 4 som du ser i denna film
  • CONTENT:  Möjligheten att bygga innehåll (Content) för din kommunikation har alltid varit en av sponsringens starkaste möjligheter. Det kommer förstås att fortsätta vara så, men samtidigt ser vi att företag som inte hittar rätt sponsringsprojekt skapar sitt eget Content. Här är naturligtvis Red Bull en mästare. I mer än 25 år har man byggt all sin marknadsföring på att levandegöra vad som ger dig vingar
  • LICENSING:  Tänk om du vill låna Bamse, Mumin eller Pippi Långstrump i din marknadsföring. Då löser du förstås en licensrätt hos varumärkesägaren som ger dig rätt att använda dem i marknadsföringen. Men precis som med sponsring är den rätten värdelös om du inte börjar aktivera den. VI ser Licensing som en del av vår kunskapsbank eftersom det innehåller denna associationsrätt man måste ta hand om – precis som ett klassiskt sponsringsavtal där du får ”låna” Malmö FFs klubbmärke eller WWFs pandasymbol.

Brand Alliances är en plattform att arbeta vidare ifrån

Alltför många företag arbetar fortfarande med sponsring som någon sorts fristående blindtarm i sin kommunikation. Ska man få största möjliga effekt av sina insatser inom Brand Alliances vore det bättre om man kunde använda samarbetena som ett tema och låta det bli bärande i mer av sin övriga kommunikation. För dessa samarbeten går ju att ta ut och använda i princip överallt – i reklamfilmer, print, digitala aktiviteter, PR, events, internt hos personalen och inte minst som incentives för säljkår/slutkund. Sammantaget ger ju detta fantastiska möjligheter att skapa en direktkontakt med sin målgrupp.

Utnyttja målgruppstänkandet bättre

Apropå målgrupper så är det ofattbart många som tror att de ska nå hela svenska folket så fort de sponsrar något eller genomför ett event. Faktum är ju att dessa aktiviteter istället är mycket starkt målgruppsorienterade. Inte då i traditionella variabler som ålder, kön, bostadsort, inkomst etc, utan snarare via intressegemenskaper. Det fina med Brand Alliancess är ju att de ofta är orienterade mot människors fritid och att man uppsöker aktiviteterna helt av egen fri vilja. Men en motorsportintresserad person kan ju vara 22 eller 60 år, lyssnar på rock och pop gör man idag långt upp i åldrarna, en konstutställning har sin egen profil på publiken, och frågor om barn som behandlas illa engagerar i alla läger.

Ge oss bättre underlag från säljarna

För att köparna verkligen ska kunna förstå vilken målgrupp olika aktiviteter riktar sig mot så måste de få ett bättre beslutsunderlag. Jämför man vår bransch med andra media som dagspress, TV, radio, utomhus etc så ligger vi ljusår efter vad gäller säljande parters dokumentation om vem som egentligen besöker aktiviteterna. Varför görs det så få publikundersökningar i Sverige? I en internationell jämförelse står vi oss också mycket slätt. Det finns inte en seriös säljare av sponsring/events i USA som törs närma sig Coca-Cola, GM, AT&T, Anheuser-Busch, Intel m fl utan att ha torrt på fötterna och tala om hur målgruppen i detalj ser ut och vilka köpvanor, attityder och beteenden de står för. Här i Sverige söker man obekymrat upp företagen utan att ha denna information till hands.

Följ upp dina insatser

Både köpare och säljare bör sluta intala sig själva att det är omöjligt att mäta effekterna av sin sponsring/events/Brand Alliances. Det är ju snarare så att eftersom det finns oklarheter om såväl vilken målgrupp som besöker aktiviteterna, som vilka syften och mål köparna egentligen har med sin kommunikation, så blir möjligheterna att utvärdera resultaten små. För både köpare och säljare att handlar det istället om planering redan i initialskedet av projekten. Men bestämmer man tydligt där både vem man vill nå och vad man vill säga så blir det ju lite lättare att mäta vart man nådde, eller hur?

Kontaktkostnader

Kan du hjälpa oss att öka förståelsen för att kontaktkostnadsbegreppet inte riktigt fungerar som måttstock på Brand Alliances så skulle vi jubla. Att vissa försöker jämföra kontaktkostnader för en annons i Göteborgs-Posten med en enda siffra för ett sponsorskap av GöteborgsOperan innehållande reklamplatser i programblad, biljetter under ett helt år, tre månaders radiospotar, möjligheter att använda lokalerna för företagsaktiviteter, föredrag om kroppsspråk av Operans anställda, samt rätten att koppla ihop GöteborgsOperan med köparen i all annan kommunikation är ju helt huvudlöst. Istället måste man försöka bryta ned de komplexa sponsringsmöjligheterna bit för bit och se vad de enskilda delarna egentligen tillför till köpare.

Jodå, kostnaderna är visst avdragsgilla

Det hävdas från vissa håll att t ex kultursponsring inte skulle vara en avdragsgill kostnad för företagen. Detta är faktiskt helt felaktigt, även om det finns skäl till att påståendet återkommer om och om igen. Sponsring/Brand Alliances som görs på rätt sätt av företagen, där man erhåller en motprestation värd minst lika mycket som den ekonomiska insatsen, är alltid avdragsgill enligt traditionella bestämmelser om ”kostnader för intäkternas förvärvande”. Problemet som ofta uppkommer är att våra svenska skattelagar inte medger avdrag för gåvor/donationer. Så om ”sponsringen” görs utan att företaget får något tillbaka, så bedömer Skatteverket helt naturligt detta som gåva – och kostnaden blir inte avdragsgill. Vi rekommenderar därför både företag och rättighetsinnehavare att vara noga med att skriva avtal som tydligt definierar motprestationer som balanserar upp avtalssumman.

Vill du diskutera Brand Alliances med oss? Tveka inte att höra av dig!